Äntligen

Sedan jag vet liten har jag alltid viljat ha mammas och pappas vitrinskåp. Det var då furufärgat, precis som alla andra skåp i den här modellen. Blev jättegrinig när Jens fick ta med sig skåpet när han flyttade. Han målade och gjorde det jättefint. Och nu, NU! Nu står det i vårt vardagsrum! Ingen är gladare än jag. Jag älskar det, det passar perfekt! TACK SÅ HEMSKT MYCKET
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0